Människors hälsa bestäms av många olika individuella, sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer, figur 1. Det är faktorer som kan fungera som resurser för individen eller som risker. När de fungerar som resurser som stödjer människors utveckling av hälsa och välbefinnande kan de sägas ingå i en hälsofrämjande process. Resurserna kan vara individuella färdigheter, mentala tillgångar och etablerade vanor (inre resurser) eller finnas i omgivningen t.ex. som stödjande miljöer i någon form (yttre resurser).
I hälsofrämjande processer förstärks, eller mobiliseras, dessa olika resurser hos samhälle, organisationer, grupper och individer. Det gör det möjligt för människor att etablera gynnsamma vanor i vardagen som främjar en positiv hälsoutveckling.
Förutom att hälsofrämjande processer, i betydelsen resursmobilisering, är grunden för god och jämlik hälsa och social hållbarhet kan hälsofrämjande processer även leda till ekonomiskt och miljömässigt gynnsamma konsekvenser, figur 2.
Med Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen tas ett helhetsgrepp om människors livsvillkor med direkt bäring på jämlik hälsa och hälsofrämjande processer. Att verka för samhälleliga förutsättningar som främjar hälsa och välbefinnande på sätt som även gynnar en hållbar samhällsutveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – blir en självförstärkande drivkraft för arbetet i genomförandet av Agenda 2030 och FN:s hållbarhetsmål. Detta är ett snabbt växande kunskapsfält som presenteras i Ställ om för framgång men även går att finna på en nationella och internationell kunskapsarena som delvis beskrivs i kolumnen här till höger.
Här har vi samlat nationella och internationella kunskapssammanställningar, rapporter, policys etc om hälsofrämjande processer som drivkraft för Agenda 2030.
Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling, Folkhälsomyndigheten
Promoting health in the SDGs, WHO
En god och jämlik hälsa – på alla nivåer, Folkhälsomyndigheten